En trave böcker

Hemma från Zinken.

Är utan barn till fredag. Som vanligt hamnar jag i något slags ofrivillig handlingsförlamning de första timmarna. Bussade fyran till Zinken, träffade de som gör mig varm i hjärtat och hela det där kittet som alla vet vad det handlar om. Gick till Sabis på Gullmars och handlade hallonremmar. Strök förbi videon och fick med mig en rykande kaffe. Sen då?

Sitter i soffan, ligger på mattan, sätter mig upp och surplar lite kaffe, lägger mig igen, stretchar benen, svarar när det ringer i luren för femte gången, skiter i att svara på sms, tittar upp i taket och konstaterar att en lampa på spotlightskenan är trasig, funderar, lägger benen över huvudet och placerar försiktigt knäna i golvet i linje med hårfästet. Linjer är viktiga. Jag är vig, och har full koll på viktiga linjer.

Skymtar böckerna på mitt fönsterbräde när jag drar tillbaka knäna.

Vad är det för böcker egentligen. En vän till mig som är psykolog sa en gång  till mig: ”De böcker som ligger travade på din fönsterbräda eller på ditt soffbord, talar om vem du är.”

Finn ett fel.