Årstakexens årskrönika – intervju

Vi drar en kexkväll på Gullmars Corner.

Pernilla halvligger i fåtöljen och pratar killar och fotboll. Anna ligger i soffan och tror hon är allergisk mot en pläd och pratar raketer. Jag har just överlevt en ångestattack underbyggd av rädsla för att ta mediciner. Stabilt gäng. Vi reflekterar över att vi snart har 50 000 klick på vår blogg. Tack alla läsare, ni är vårt vatten och bröd.

M: Hur kom iden upp med en blogg?
P: Men, det var ju din ide, Anna.
A: Får jag säga utan att du skriver?
M: Eh, näe.
A: Jag pratade med Pernillla först.
P: Sen kom ett meddelande från Mia på facebook: Starta bloggen nu!!!!
A: Ja, men jag satt med lämning på jobbet. Och då skickade du igen: Nej, nuuuu!
P: Fast vi raderade dom första inläggen för dom blev hemliga och lite snuskiga.
M: Vad handlade de om? Jag fattar inte.
A: Typ rosa fluff-fluff. Jävla skit!! ropar A plötsligt som förlorar i wordfued. Jaaa!
P: Angående bloggen; jag tilltalades lite av att få skriva friare, och inte i ett så seriöst format som jag redan gör på Svenska Fans. Sen hade jag bloggat på jobbet och det var så jäkla kul!
M: Vad är egentligen essensen med den här bloggen? Jag upplever att tanken är olika från oss alla. Anna, du är ju bloggkung. Vad tänkte du?
A: Så fort jag skriver om Bajen på min palestinablogg så blir folk förbannade, så jag kände ett behov att få skriva om Bajen.
P: Fast jag har ju varit på om att få er att skriva på Svenska Fans en gång i månaden. Det var inget behov av att det skulle vara tjejer, bara att det skulle vara schyssta personer som skriver bra och som jag imponeras av, men då tackade ni ju nej. Egentligen har vi ju lanserat den här bloggen sjukt fel eftersom vi startade den när typ säsongen var över så nu får ju folk stå ut med diverse skitinlägg.
M: Fast jag tänker ju fortsätta skriva mitt dravel eftersom ni är så bra på fotboll.
A: Fast du kan ju skriva ur supporterperspektiv. Och förresten skulle du visst kunna skriva fotbollsanalyser. Men hörni, fy fan vad självgoda vi låter. Mia, vad skriver du egentligen? Vi måste fasen få läsa igenom det du skriver.
M: Aldrig.
P: Årets bästa hammarbyminne?
M: Londonresan. Jesus. När du sitter där på den där fula sängen på hotellet och gråter, Pernilla. Hehe.
A: Bajenfans, att få vara en del av del av BF. Jag visste inte alls vad som väntade mig där men tycker det har varit jättekul, bättre och roligare än jag trodde.
P: Behöver vi inte byta ut Jabbe, har han inte gjort sitt? Hahahhaha. Jag skulle ju passa bra. Ok, radera allt det där, det var ett stort skämt. Ni är så perfekta i bf styrelse, Anna. Alla av er. Jävligt goda popcorn. Du Mia, den här intervjun alltså, jag vet inte.
A: Fan vad glad jag blev nu. Att sitta här.
P: Det är rätt intressant att mina vänner refererar till er som ”kexen”. Det är lite skoj.
A: Åååååå, fan vad jag vill vinna den här wordfueden!
M: Det tar för mycket tid det där. Vad gör du Pernilla?
A: Jag är jättestressad över att jag pratat så mycket nu.
P: Fast jag vill vara tydlig med att jag inte ser oss som nån. Det är så fantastiskt roligt att dela passionen och glädjen med er. Och grundläggande värderingar delar vi ju. Jag behöver er för att få energi.
A: Precis! Som i kväll, innan jag kom hit kände jag mig låg, och nu är jag glad och skrattar.
P: Och jag behöver inte ta hand om er!!! Det är så skönt, att ni klarar er själva. Mitt jobb går ju ut på att ta hand om många, men jag har aldrig känt att jag behöver ta hand om er så mycket.
Asgarv. Verkligen asgarv.
A: Och den där gången när du tog med underlägg som jag kunde stå på, Pernilla. Det var så fint av dig.
P: Vi har till och med klarat av att tycka olika, det är häftigt. Och jag är ju lite konflikträdd så det har varit bra att du Mia har varit så rak mot mig.
M: Har jag?
P: Ja, det har du. Men fy fan, vad orakade ben jag har.
M: Det har väl vi alla. Utom Anna kanske. Hahaha.
P: Vi döper rubriken till ”Orakade ben”.
M: Ok. Nu kan vi fan inte skriva mer.
A: Nej, det blir olidligt för folk.
P: Från botten av mitt hjärta, tack för att ni vill vara med mig, att ni står ut med mig, tjejer.
A: Och det är så fint att man kan vara i vilket mood som helst med er.

Nu har jag kramp i fingrarna. Anna ska snart packa sin rygga för att dra till Chile. Tack för oss. Vi älskar er.