Twitterljuset i tunneln

Det spelades visst någon match ikväll.

Alltså, det är klart att jag tittade. Självklart bryr jag mig om landslaget och i synnerhet i mästerskap. Jag gick all-in på mästerskapet i Holland/Belgien och även i Portugal. Så, jag har gjort det där. Och visst – det var trevligt,

Men ändå. Det är liksom vare sig viktigt. Eller på riktigt. Så känns det för mig.

Det är helt enkelt så att det är bara Hammarby som får det att riktigt bubbla för mig. Det är bara då ångesten är monumental. Glädjen euforisk och känslorna riktiga.

Rubriken då?

Jomen; det är ju fantastiskt roligt att följa en sådan här match på twitter. Så många åsikter. Så många fyndigheter. Jag har skrattat rakt ut flera gånger. Det finns så många där ute som är så rappa, kunniga, dåraktiga, engagerade och roliga.

Det är bara på twitter som en EM-matchs surr till slut tog sin ände med att jag ska få bjuda till sushihäng med två allsvenska fotbollsspelare. Alltså, det lär förstås aldrig bli av, men bara grejen. Jag kan fascineras över direktheten, rappheten och flödet. Sjukt roligt.

Ni som ännu inte tagit klivet in i den där världen och som har för mycket tid över. Kliv på! Det är fantastiskt underhållande.

Vi ses på Söderstadion på lördag. Då är det på viktigt.