Fest med dig, flicka

av

I går var vi på fest. Jag och min flicka. Tillsammans med våra grönvita vänner.

Många gånger undrar jag hur jag ska räcka till för henne. Hur jag ska kunna ge henne tillräckligt med grund för att hon ska lära sig att omfamna livet och ibland, tyvärr orka stå ut med det. Hur jag ska kunna ge henne tillräckligt av kärlek. Av kunskap. Av värme. Av erfarenhet. Av tankar. Av meningsfullhet. Av allt som gör livet till ett rätt ok ställe att hänga på. Och framförallt, av nyanser.

Sällan är partierna svarta eller vita.

Många gånger tänker jag att jag nog gör rätt. Att jag är en hyfsat cool mamma som fångar in mångt och mycket och som fyller det där rosa barnets livsbägare med nyanser, moral, medmänsklighet, rättvisetänk och diverse bra-att-ha-produkter. De flesta av dessa tillfällen passerar revy. Några andra, gör sig nästan makabert verkliga. De stannar upp livet, för en sekund eller två.

I går var ett sådant tillfälle.

Jag var så trött. Ville helst bara sova. Men jag hade lovat henne att vi skulle på fest. Vi skulle till Just i Dag där Freddie Ferms Vänner arrangerat en genuin och fin tillställning. När jag kom ut från badrummet hittade jag en förväntansfull flicka med färgglatt pärlhalsband runt halsen, rosettdiadem över pannan och glitterplånbok mellan fingrarna. Rosa discodojjerna var på. Vi skulle på fest.

Två timmar var vi på fest. Det rosa barnet var överallt, men inte med mig. Hon var på golvet, i någons knä, i någons famn, på någons rygg, under någons stol, under någons bord, på någons axlar. Hon skrattade så hon kiknade och varje en i detta rum var en vän. Varje en i detta rum var trygghet och gömde skrattsalvor i väskan. Och där, kom ett sådant tillfälle, när jag insåg att jag, långsamt men troget, lyckats fylla åtminstone ett skikt i bägaren.

För, hon är i min värld. Vi delar samma glädje och vänner. Vi delar samma tillhörighet. Hon är 32 år yngre än mig, men vi delar samma kärlek och trygghet. Det är stort.

Hammarby.

 

Kategori : Uncategorized