Tankarna
Jag sov oroligt i natt. Drömt en massa konstiga och otäcka saker. Ligger fortfarande kvar i sängen. Har mina svarta persienner neddragna. Det är mörkt i rummet men det lilla ljus som sipprar in avslöjar att det är grått ute också. Studsar inte direkt ur den här varma bingen.
Säsongen är snart slut. Inte blev det vad vi hoppats på. Vi ska harva vidare i skitserien ett år till. Jag hatar verkligen Superettan.
2012 har varit ett tungt år även om jag måste tillstå att hösten varit okej. Hela vintern och våren fylldes av pappas sjukdom. Det är fortfarande inte bra, men väldigt mycket bättre. Han kämpar något oerhört. Jag är så stolt och imponerad över hans inställning. Jag hoppas jag har fått ärva en gnutta av den knutna näven. Den viljan. Den smärttåligheten.
Bajen inledde strålande. Det räddade mig. Jag fick energi av Hammarby där i april. När jag som mest behövde.
Sommaren däremot regnade bort. Med den också drömmarna om framgång. Sicken jävla skitsommar. Jag har aldrig frusit så mycket och badat så lite som den här sommaren. Dessutom spelade Bajen skitdåligt.
I augusti anslöt det spelare som givit mig lite framtidstro. Återkomsten av Kung Kennedy rankar jag högt på skalan av upplevelser. Vilken spelare. Och vilka fantastiska mål.
Den här söndagen ska spenderas framtidsinriktat. Först och främst håller jag en hård tumme på distans för Juniorerna som bara om ett par timmar ska spela SM-kvartsfinal nere i Skåne mot Landskrona. Jag vill se mer av junisarna så snälla, bara VINN!
Jag och Mia ska till Hammarbyhöjden. Där spelas knattecupen och vi ska få vara prisutdelare. Hedersuppdrag som kommer att utföras med stor stolthet.
Klockan tre befinner jag mig på Kanalplan. Då spelar det pojkallsvenska laget sin kvartsfinal mot Djurgården. En svår match där gästerna vann serien men där jag tror att Bajen kan överraska.
Många är de bajare som drar till Eskilstuna för att stötta hockeyn. Bra, det förtjänar iskämparna verkligen.
Själv håller jag tummarna för att oktober för egen del fortsätter så bra som den har börjat.
Jag hoppas att de som finns i min närhet och som just nu har det omänskligt tufft snart får en medgång. Att en affär går igenom som öppnar en dörr till en ljusning.
För det behöver vi. Ljus.
