Utslagen

Nä. Inga utslag. Inte sånt som gör ont eller kliar. Utan verbet. Är utslagen.

Ligger i soffan efter en mastodontlång arbetsdag. Vaknade i ottan. Rastlös, mycket att göra. Drog till jobbet innan sex. Effektiv som tusan. Gjorde massor.

Fick dessutom starta dagen med fest. Mötte barnen med att dela ut glass. De såg frågande ut. Glass klockan 8:10. Vad firar vi?

”Det här är ju bästa onsdagen den här veckan”
-Lääägg av, så där säger du alltid. Vi har lärt oss. Det finns bara en onsdag i veckan ju…

”Det finns andra anledningar att fira”
-Obama? Firar vi Obama?

”Njae, nått bättre”
-Att du fyller år på lördag?

”Ja, iofs, det skulle vi kunna fira men det här är större än så”

Då räcker L upp handen, säger försiktigt:
-Firar vi att vi får gå här i sexan?

Jag ler och svarade långsamt…..ja…. Det får ni. Det blev tyst i en sekund. Sen bröt stora jublet ut. De hurrade och skrek. Häftig upplevelse.

Jag pratar om min klass alltså. En femma. I Stockholm byter många elever skola till sexan. In i högstadiet. Ny läroplan har gjort att politikerna äntligen fattar ett bra beslut och tycker sexorna ska gå kvar. Det tycker jag med. Helt rätt.

Vi har inte löst lokalfrågan riktigt men det ordnar sig. Framförallt får jag ett tredje år med dessa ursköna ungar. Bästa presenten. Bästa starten på dagen. Och den härliga dagen fortsatte. En trevlig fika på håltimmen blev dagens andra höjdpunkt.

Men dagen blev också lång. Alldeles för många timmar. Utvecklingssamtalstider. Så nu ligger jag här. Utslagen. Men nöjd.

Hon kollar CL-fotboll. Det är ju åtminstone grönvita tröjor på ena laget. Och bra stämning på läktarplats. Så nära Bajen som jag kommer idag.

image