Kexens kalender: 11 – Åsa Sånemyr

Dagens elfte lucka tillägnas en grönvit eldsjäl som vet var skåpet ska stå. En kvinna som banar intressanta vägar. Personligen har jag även stött på Åsa i jobbrelaterade sammanhang då vi båda arbetar inom mode och retail (avs Mia). En inspirationskälla, helt klart.

För de som inte redan känner till dig, Åsa, vem är du?
Åsa Lina Sånemyr. Har jobbat som Vd på Hammarby Fotboll. Jobbar nu som vVD på ett Svenskt modevarumärke som omsätter 100 miljoner. Har tre barn och en man (Bajarna är i majoritet) och bor i Bromma. Gillar de flesta sporter, både att se på och utöva. Tror alltid att jag skall vinna men kommer lätt över om jag inte gör det!

Uppvuxen i Enskede. Gick tillsammans med pappa på Söderstadion och intresset blev än större när jag gick på fritids och Kenta Ohlsson var min fritidsledare. Stod i klacken i början av 80-talet och nu 30 år senare stod jag där igen på den sista matchen det här året. Samma härliga känsla!

Hur låter det om du summerar året som snart är färdigt?
Förväntan – Tristess – Hopp

Vad var bäst med 2012?
Det bästa med 2012 var att hoppet kom tillbaka och att spelarna stundtals verkade ha det kul på planen. Att man kämpade och slet mer än vad man gjort de två senaste åren tillsammans.

Sämst?
Att det inte räckte till och att vi därmed inte gick upp. Men så kommer jag personligen sakna Andreas Dahl också…..

Berätta något som omvärlden inte vet om 2012 – en hemlighet, en skandal, ett rykte eller bara något som vi ännu inte har en aning om. Det här är en blogg. Vi publicerar allt.
Vilken tur att ni inte frågade om något annat år, för då hade jag kanske kunnat komma med något riktigt smarrigt! Det mest skandalösa jag kan komma på med 2012 för min egen del är att jag lite tappade lusten och inte gick på precis alla matcher på Söderstadion som jag brukar.

Hur ser dina förväntningar ut på 2013 – tre ord, eller tre meningar.
Jag hoppas..

– Att vi får en värdig övergång till den nya stadion, att alla laddar den med underbara minnen från ett älskat Söderstadion.

– Att min pappa som är väldigt sjuk hinner sjunga in den tillsammans med mig och mina två Bajen-tjejer.

– Att jag får skrika ut min lycka när vi äntligen – helt välförtjänt – går upp i Allsvenskan.

Åsa – tack för att du ville vara med oss här. Kärlek till dig och din familj./Anna, Mia, Pernilla

20121202-215951.jpg