Krymp-pistolen

Silly Season. Den löjliga säsongen. Den spännande, hemska, efterlängtade, gastkramande, roliga och förväntansfulla säsongen.

Vad jag vet? Absolut ingenting.

Tyst.

Det är så förbannat tyst.

Jag uppskattar det ju egentligen. Tystnaden. Samtidigt hatar jag den. Vill ju veta. Vill ju ana. Känna doften.

Idag såg vi ett TV-program på jobbet. En modern Nils Holgersson. Ena huvudpersonen heter Mortenssen. Han hade en stor grej på gång. Folk var efter honom. Jagad.

Han hade uppfunnit en ”krymp-pistol”.

Där och då tänkte jag att ”Oh, den vore bra att ha. Tänk att få möjligheten att vara en fluga på Grauers axel. På väggen i hans kontor”

Officellt. Jag är illa ute. Det var min desperata tanke. Att jag på allvar, fyrtio år gammal, satt i ett nedsläckt klassrum fullt av kids och önskade mig tillgång av en krymppistol.

Allt för att få känna doften av nyförvärv.

Numret till psykakuten någon?