Ett viktigt radioinslag

Jag bloggade om det för drygt ett år sen. Om det ofattbara som dessvärre händer. Som inte borde få hända. Om när unga människor väljer att ta sitt liv.  Det är fortfarande jobbigt att tänka på A. Det gör förbannat ont och är så outhärdligt sorgligt. Och då stod jag henne inte längre nära. Hur fan ska det inte kännas för alla som gjorde det. Jag tänker ofta på det.

Hela förra året blev de fler. De unga som valde att släcka livet. Jag jobbar i Bromma och många är tillfällena som jag återigen blivit förstummad av sorg när rapporterna om ännu ett självmord nått mig.

Idag kom det ett fint radioinslag om det viktiga. Det viktiga i att prata med sina barn, med våra barn, om att må dåligt. Om att vara trasig och längta efter att bli hel. Om att inte bära hela bördan själv. Att våga sätta ord på att det är okej att må dåligt. Att man får tänka mörka tankar. Men att det finns hjälp att få. Både professionellt men även av andra vuxna i sin närhet. Det behöver inte vara föräldrar. Det kan vara en fritidsfröken. En fotbollstränare. En lärare. En granne. Men vikten att våga prata. Våga släppa in. Att våga sätta ord på sina tankar.

Kanske än viktigare att vi vuxna tar oss tiden att lyssna. Att vi vågar se. Att vi orkar se. Att vi åtminstone gör en ansats i att försöka förstå. Undvik att värdera. Undvik att falla in i lösningsträsket. Lyssna förutsättningslöst. Det är en egenskap jag själv tränar på att utveckla. Det är svårt. Men angeläget.

Baris Kayan på Radio Stockholm har gjort ett inslag idag kring att nio barn och ungdomar på väldigt kort tid i ett väldigt begränsat område valt att ta sitt liv. Ett område där jag jobbar. En ung flicka som inte längre finns bland oss. Som jag saknar.

Jag tycker att ni ska lyssna. (Klicka här) Men mest av allt tycker jag att ni ska prata. Om det. Med varandra. Till varandra. Stötta. Både unga och vuxna. Prata om det svåra, det som gör ont. Det som känns hopplöst. Gör det gärna förebyggande. Preventivt.

Den psykiska ohälsan i det här landet är ett gigantiskt, växande problem. Vi får inte blunda. Vi måste hjälpa varandra. Vi måste lyssna. Vi måste visa omtänksamhet, medmänsklighet och kärlek. Att vi duger som vi är.

För mig var det där ett extra viktigt inslag. Ett inslag som ligger mig nära. Som påverkade mig starkt.

Därför vill jag även dela med mig.