38 #dagarkvar

38##

Jag längtar oerhört mycket efter fotbollsäsongen. I år igen. Att det ska börja. Att fotbollen äntligen ska dra igång. För mig är det livet. Viktigare än många fattar. Ni som förstår- ni förstår.

För mig är det ett fantastiskt fenomen. Supporterkulturen. Gemenskapen. Kärleken. Att få dela så starka, viktiga, monumentala ögonblick tillsammans med så många lika. Och så många olika. Vi tycker inte alltid samma sak. Vi gör sällan samma analyser. Men vi står där tillsammans. Med samma mål.

Trettioåtta dagar kvar

Sen ska att allt ska brisera. Säsongen som är viktigare än någonsin. Förväntningarna ställda på sin spets. Det är nu det ska avgöras. Varenda spark är viktig. Varenda tackling gäller något. Ingen match är ännu förlorad. Allt ligger framför oss. Vägen tillbaka. Det måste ske nu.

Vi förtjänar en plats i finrummet. Engagemanget, glöden, passionen. Det fina. Det stora. Det som berör mig så djupt att jag ibland stundtals kan bli osäker. Är det verkligen sunt och friskt att bry sig så förbannat mycket om en förening. Om en sport? När jag väl tänker efter så vet jag svaret. Klart fan att det är. Det är så rätt och riktigt med alla känslorna. Alla vännerna.

Trettioåtta dagar kvar

Vi ska stå där tillsammans. Genom glädje och lycka, genom motgångar och frustration. Ta resan tillsammans. Året då så vansinnigt mycket ska ske. Vi ska spela de sista matcherna på Söderstadion. Vi ska ta med oss passionen, glädjen och hemkänslan och bygga nytt. Flytta in.

Vi ska tillbaka

Så många underbara vänner som Hammarby har givit mig är egentligen rätt sanslöst.  Anna och Mia inte minst. Men där finns flera. Många har blivit viktiga hörnstenar i min tillvaro. Personer jag litar på. Personer jag behöver i mitt liv. Jag är så oändligt tacksam för allt som Hammarby har givit mig. En andra familj. Den grönvita, fina familjen.

Trettiåtta #dagarkvar. Allt är fortfarande möjligt. Drömmar lever.

Nu kör vi!

38