3 #dagarkvar

nedräkningkexTRE JÄVLA DAGAR KVAR NU.

På min arbetsplats är det många som kommer och går. På Palestinagrupperna där jag jobbar är vi bara två anställda, men vi delar kontor med tre andra organisationer. En där de jobbar med Latinamerika, en för Liberia och en ungdomsorganisation som allmänt jobbar för fred och mot rasism. Det är ibland uppemot 20 praktikanter här och det första jag gör när de kommer in nya är att kolla intresset för fotboll och eventuell lagtillhörighet. Så jag brukar oftast hitta någon som delar och förstår min andra livspassion (förutom kampen för en rättvisare värld), kärleken till mitt lag. Men ibland inte. Det finns en gnagare här bland de fast anställda, men han och jag har väldigt olika syn på saker och ting kring supporterskapet. När vi börjar diskutera det, så försvinner alla andra från bordet.

För tillfället är det inte någon här som är särskilt intresserad av fotboll alls. Ändå frågar de. I går när jag kom in i fikarummet fick jag massor av frågor: Hur känns det nu? Är du taggad? Hur kommer det att gå för Hammarby? Varför spelar ni inte i allsvenskan? Är laget bra i år? Och mina ögon glittrar. Rörd blir jag. Några frågar för att de vet att jag blir glad, precis som jag frågar om saker i deras liv. Andra har blivit nyfikna på riktigt. Vi pratar om bengaler, poliser, gemenskap, medias bild av supportrar, 51 % regeln, den moderna fotbollen och så vidare. En säger att hon fått en annan bild av mycket av detta sen hon lärde känna mig. Någon blir sugen att hänga med på Söderstadion. Några av dem har varit på värsta derbyna i Latinamerika visar det sig och jag vill höra om det. Vi diskuterar fotbollens betydelse i fattigare länder och för arbetarklassen i Sverige förr.

Jag har lite svårt att besvara en del av frågorna kring Hammarby och hur jag känner. Orden fastnar liksom på vägen. Jag tror det är en sån period nu, sista dagarna innan det drar igång. Där känslorna är ett virrvarr. Man vill bara att det ska bli söndag så man sitter på den där jävla bussen mot Borås. Albin beskrev bra de frågor som nu snurrar i ens huvud och känslorna i den mån de går att beskriva: Ångesten tilltar. Nu drar vi.

Det här blir mitt sista inlägg i den här nedräkningen. Hahah den vi hade stora ambitioner för, men som blev sådär med felräkningar och sen livet som satte fokus på annat så att dagar glömdes bort.

Hoppas att vi ses på Bajen Fans medlemskväll på Jägarn i kväll där vi kan dela vår ångest.

Nu kör vi. Så kort tid kvar. Tre. 456 Årstakex