Årets första träning på Årsta IP

Att det skulle kännas så här oroligt i Bajenhjärtat efter bara fyra matcher hade jag inte förväntat mig, även om jag räknat med en tuff säsong med en känslomässig bergochdalbana. Besvikelsen från Falkenberg sitter i. Men känner nu hur hoppet om en vändning börjar växa inom mig.

I går körde laget sin första träning nere på Årsta. Äntligen! Solen sken och många supportrar hade tagit sig dit. För mig är det alltid skönt att komma dit, oavsett läget. Jag mår bra av det. Där bearbetar jag känslorna bäst.

Det var inte ett uppgivet lag som tränade. Kan ju låta självklart, men vi som varit mycket på träningarna under de senaste åren har sett det under tunga perioder. Att det varit hängande huvuden och knäpptyst. KNÄPPTYST. Så var det inte i går. Och jag påminner mig om att det är långt ifrån kört, att vi bara är i början av vår resa.

Inshallah, som vi säger i Palestina.