Vi flyttar in

I morgon är det dags. Flytten.

Jag längtar efter festen. Det magiska när trettiotusen människor samlas. Inviger. Sjunger, hoppar och hoppas.

Att få samlas på Medis i sommarvärme.  Känna förväntningar i luften.

Jag hade förmånen att få se arenan i eftermiddags. Vi fick chansen i matchprogramssynpunkt att reka inför försäljningen.  Vi inser att vi i detta första läge kommer att fokusera all försäljning utanför arenan. Och på Södermalm.  Så vill du köpa program så gör du det innan du kliver in på arenan.

image

Vilka är mina intryck då?
Arenan är fin. Den är tajt och betydligt brantare än grannens i norr. Jag kände mig stundtals imponerad.  Stundtals vilsen. Det här är oerhört långt ifrån det jag tidigare kallat hemma. Nytt, modernt och förjäkla stort. Antalet rum syntes oändligt. Ytorna grandiosa.  Möjligheterna enorma. Men ovant och lite läskigt.

Det ska bli häftigt att vara med att fylla den i morgon.  Se vad som händer. Hur det låter. Hur det ser ut.

Den är långt ifrån färdig. Spontant känns det tveksamt att vi ska vistas där utanför. Byggarbetsplatskänslan är fortfarande stor. En hel del kändes som hafsverk.

Jag tror att vi behöver rusta oss med tålamod och gott humör. För det blir liksom skarpt läge direkt.  Jag skulle bli imponerad om allt flyter smidigt. Vi behöver nog vara toleranta.

Men personligen känner jag mig mer positiv till arenan nu än innan. Det finns förutsättningar att det kan bli riktigt jävla bra.

image

Något som däremot var mer knepigt och oväntat svårt att förhålla sig till var hur det såg ut nere på Årsta IP.  En plats som under mer än tio års tid varit otroligt viktig för mig. Som sett ut på samma sätt. Som andats tradition och hemma.

image

En enda stor sandplan. Schaktmaskiner som lyfte bort ton på ton. Lastbilar som fraktar massorna långt utanför stan.  Förbereder för värmeslingor och konstgräs. Förbereder för nya tider.

När jag och Anna kom ner för backen visste vi inte att de hade börjat.  Vi var oförberedda.  Och oj vad ont det gjorde.  Högg liksom till i hjärtat. 

Vi satt där alla tre. Tog en fika. Kände förändringarnas vindar blåsa hårdare än någonsin. Symboliken i att sitta där nere, vi tre, i vad som nästan kunde beskrivas som en sandstorm.

Det nalkas nya tider. Vi måste göra vårt bästa för att skapa något vi trivs i. Som vi känner som hemma.

Det lär ta tid. Första steget tar vi i morgon.

Vi tar det tillsammans.