Musiken och minnena

Jag hade besök av en god vän tidigare ikväll. Vi glodde på fotboll. Hans Chelsea gjorde processen kort med West Ham. Vi lördagshängde och pratade ikapp.

Efter en stund blev det dags att byta fotboll mot artisterna i Så mycket bättre. Idag var det ju Ulfs dag. Nationalteatern var en stor del av min uppväxt. Musiken väckte onekligen minnen och känslor. Svunnen tid. Ebbot var förövrigt helt jäkla grym.

När F åkt hem fastnade jag på Twitter.  Jag gör lätt det. Såg att Jompa retweetat en åsikt från någon som reflekterade att Lundsberg som skola minsann slapp ta ansvar för vad som händer på sina elevhem medan fotbollsklubbarna förväntas ha koll på sina samtliga supportrar. En åsikt jag delar.  Det skeva i kraven på vad klubbarna förväntas klara av.

Jag valde att följa vederbörande.  Som kontrade med ett personligt välkomnande där han skrev att han läst mycket av det jag skrivit fast att han var gårdare. Att han tyckte jag var bra.

Generad å smickrad kikade jag närmare på vem det var. Får efter en lite stund klart för mig att det var självaste Gurra G från nittiotalsgruppen Just D. Som jag ju störtdiggade då. Videon till ”Tre Gringos” fladdrade förbi i minnet. Kom på mig själv att le brett där i lördagssoffan. Tänkandes på Hubbabubba.

Ännu fler musikaliska minnesbilder dök upp. Berns Salonger med vännerna.  Gymnasietiden.

Minuten senare dök ett annat twitterinlägg retweetat in i mitt flöde. Twitter är ju väldigt spännande på så sätt. Att saker får spridning.

image

Jag hörde låten direkt i mitt huvud.  Och hennes senare platta. Homebrew. Såg mig själv sitta där och skaka fram på tunnelbanans röda linje mot Norsborg och mitt livs första praktik. Vilsen och vettskrämd. Lyssnandes till låten Money Love och Somedays. Första terminen på lärarhögskolan. Undrandes vad fasen jag givit mig in på.

Visserligen inte riktigt 25 år sen, det här var hösten -92, men låtarna med Neneh har satt avtryck. Där och då. Tyckte mycket om henne och hon fanns kvar i mitt musikliv länge. Fascineras över hur en rad om en låt så omedelbart slungade mig tillbaka i tiden. Till en känsla. Minns gråvädret den där perioden. Och till minnen som jag inte tänkt på under flera år.

Avslutar därför kvällen med att dels börja följa Neneh på twitter samt en nostalgiresa på Spotify.  Tar mig en liten promenad längs minnenas aveny….