Valborg i Sundsvall och en fin 1 maj

Fredag och åter på jobbet efter två lediga dagar av helt olika karaktär. Två dagar som väl symboliserar hur jag valt att leva mitt liv. Med Bajen och politiken. Åtskilt från varandra, men viktiga för mig.

I onsdags tog jag BF-bussen till Sundsvall för att kolla Bajen. Jag hade inte så mycket känslor inför matchen egentligen. Efter förlusten mot Ängelholm stängde jag av och bestämde mig för att inte analysera saker för mycket i mitt huvud. Men när vi stod där på läktaren i Sundsvall gick jag återigen igenom hela det där känslospektrat, från hopp till besvikelse. Och oro. Mest besvikelse. Men det känns skönt att det är match igen redan på söndag och som vi behöver en seger nu! Bra resa hur som och fint med allsång till nationalteatern på bussen hem. Sådana stunder man minns.

I går var det 1 maj. Arbetarnas dag. Solidaritetens dag. För mig pågår kampen varje dag. Kampen för alla människors lika värde, för ett samhälle där alla oavsett bakgrund ska känna sig trygga; i det offentliga rummet men också trygga ekonomiskt. Jag är inte organiserad i något parti utan har valt att vara aktiv på andra sätt. Dels i Palestinagrupperna så klart där jag är ordförande, men också i andra frågor såsom rätten till asyl, mot privatiseringar och utförsäljningar och inte minst för antifascism. 1 maj är en dag då vi kan samla energi för det engagemanget, då vi kan känna och visa att vi är många. En högtidsdag för vänstern. Det blev en fin dag som det oftast blir, även om jag på morgonen var helt knäckt av vädret, måste varit den kallaste 1 maj någonsin. Men även vädret blev okej, solen tittade fram och gatorna var ju fyllda av värme och bra energi.

I kväll blir det Bajen igen, boxning, Bajen Rough House i Eriksdalshallen. Öppnar kl 17 galan börjar 19. Hoppas att vi ses där!