En eloge till Hammarby Friidrottsskola och deras proffsiga ungdomsledare

Vi hade två veckor kvar på semestern och inte en susning om hur vi skulle fylla de där två veckorna. För mig räcker det såklart med att bara vara. Men för en snart fyllda 7-åring spritter det något för mycket i benen för att bara vara.

En kompisförälder ringde. Sa att hon anmält sin tjej till Hammarby Friidrottsskola. Ett slags en-veckas-friidrottsläger. Kl 10-15, måndag till fredag. Jag kollade snabbt om det fanns platser kvar, och det gjorde det. På fem minuter hade jag anmält min rastlösa unge.

Eftersom allt gick så fort hann jag inte bygga upp förväntningar. Inte fler än att det skulle vara en rolig sysselsättning för henne vars ben spritter i alla fall.

Ack så fel jag hade. Veckan blev så väldigt mycket mer än underhållning.

Veckan blev struktur och ordning, ett lärande om en idrott med många olika varianter och val, ett ödmjukt socialt utbyte mellan idrottande barn och yngre friidrottsledare. Ledare som gjorde ett fantastiskt jobb med att instruera, peppa och vägleda dessa bångstyriga 7-åringar. Det blev god mat, en stor dos kämparanda, spännande lekar, massor av skratt, och i slutet av veckan roliga överraskningar. För kämpa fick de, ungarna. Det blev en tuff vecka i en värmebölja som låg som ett lock över ett kokande Enskede IP.

Min unge har aldrig hört till de där barnen som gillar att anstränga sig för mycket. Dels på grund av astma men framförallt på grund av att vi aldrig lyckats hitta något som hon verkligen gillar att göra i idrottsväg. Och idrott är viktigt.

Idrott är viktigt ur så väldigt många fler aspekter än de rent fysiskt prestationsmässiga. Den är viktig för viljan, envisheten, uppbyggandet av en stark och sund kropp, regler och disciplin, självkänslan, koncentrationsförmågan, respekten och tilliten till kompisar och ledare dvs sociala relationer, för mental utveckling och för fysisk utveckling och känslan av att kunna använda sin kropp till olika saker. Jag skulle kunna rabbla i oändlighet.

Så, när jag stod där på läktaren och tittade på när hon kastade, hoppade, sprang, skuttade och skrattade blev jag alldeles varm inombords. När jag såg hur ledarna ALDRIG missade en chans till att pusha ungarna den sista jobbiga sträckan framåt, fram till målet. När jag såg stoltheten och lyckan i ögonen på mitt barn när hon, trots skoskav och hopplöshet, nådde målet. Det kommer att bli ett minnesvärt ögonblick för henne, och för mig. Och när veckan var slut och ett diplom satt fastklistrat mellan hennes fingrar och en medalj dinglade runt hennes hals och hennes leende gick upp över öronen. Den glädjen!

Nu har vi anmält henne till höstens 7-års-grupp och jag hoppas innerligt att hon kommer in då hon är taggad som aldrig förr.

Stort tack till Hammarby IF Friidrott och en applåd till alla proffsiga ledare på Friidrottsskolan. Att lyckas styra upp skolan med alla dessa ungar överallt, med mat- och träningsstruktur och samtidigt leverera så proffsiga och glada ledare. Det är beundransvärt.

Tack för att ni gav mitt barn en grym vecka med massor av nya erfarenheter och glädjen i att hitta en idrott hon gillar och vill fortsätta med.

 

c_badar_vallgrav c_friidrott_trissbild (14)c_gladbild (15)