Stora siffror

image

Hammarby spelade årets första match nere i Södertälje. Inför drygt 1200 åskådare vann man med klara 8-1.

Vilka var då intrycken?

Först och främst var motståndarna dåliga. Assyriska imponerade inte. De tillåts dessutom ta ledningen. I inledningen av matchen kändes försvarsspelet osäkert. Jag vet att jag reflekterade kring hur vårt mittbackspar kommer att stå sig mot snabba motståndaranfallare. Det är onekligen en faktor jag känner mig lite orolig för.

Framåt däremot känns det ju en smula lovande. Jag tyckte att alla nyförvärven såg spännande ut. Gillade det jag såg av både Birkir och Oliver. Även Måns, med cykelsparksmål och fint passningsspel kändes som en glad bekantskap.

I andra halvleken gjorde vi en mängd byten och det var även då de flesta målen föll. Besara och Batan bjöd på briljant samspel och vi fick se flera distinkta avslut. Offensivt ser vi således rätt välrustade ut.

Det känns bra att se Nannes linjer i spelet. Att oavsett vilka som var på plan så spelade vi på samma sätt. Sen att matchtempo och motstånd var en bra bit från högsta tänkbara lämnar jag därhän.

Jag drar inga växlat alls på det här. Mer än att det kändes fint att stå där igen. Känslan när VM-domare Eriksson blåste igång var skön. Bland vänner. Bland likasinnade. Känslan av att det här är första riktiga steget på året då vi är tillbaka.

Året när vi ska åka till Borås och till Malmö. När vi äntligen ska få ta emot lag med riktiga bortaföljen. Säsongen då vi ska få spela derbyn igen.

Laget drar till La Manga till helgen. Det dröjer innan jag får se de spela live igen. Då står vi på hemmaläktare och tar emot LA Galaxy. Därefter väntar tävlingsmatcher i svenska cupen.

Säsongen då vi är tillbaka.