Uppehåll. I ilska

image

Det har varit tyst här. På tok för länge. För egen del har det enkom varit för mycket jobb. Och tankar på annat håll. Vet att Anna och Mia också är upptagna kvinnor. Bloggen fick stå på paus.

Men nu kokar jag över. Nu behöver jag min ventil. Orden måste flyttas ut ur mitt huvud.

Jag är så sjukt arg efter dagens fotbollsmatch. Vi förlorar hemma mot serieledarna Göteborg med 0-1. De gör mål i 86e minuten. Ett sånt där orättvist, jävla skitmål.

Det var över 27 000 på plats. Det var stundtals grymt bra drag. Hammarby spelade sitt bästa försvarsspel för säsongen. Chanser att göra mål fanns framförallt i den första halvleken.

Vi borde ha fått med oss en poäng. Göteborg var sannerligen inte värda en hemresa med tre poäng i bagaget.

Det var länge sen jag var så här frustrerad. Så arg. Jag vet egentligen inte på vad. Domaren var kass, men min ilska riktas ändå inte bara dit. Jag är arg på allt och alla. På bytena, på avsaknaden av skärpan i avsluten, på oflytet, på motståndarnas lätta fall, på domarens inkonsekvens, på osynk i klacken, på skitväder, på dåligt passningsspel och usla bolltoucher.

Arg på att inte få med sig minst en poäng hem när vi faktiskt stundtals spelar riktigt bra. Det är inte okej att missa alla de där fina lägena.

Ilsken på att vi är så naiva i försvarsspelet vid den där felaktiga, avgörande frisparkssituationen.

Rasande

Fotboll kan vara alldeles, alldeles underbart men i afton hatar jag verkligen skiten.

Det blir därför ett uppehåll i ilska. Jag har tre riktigt fina saker att se fram emot som förmodligen skingrar de här mörka tankarna. Först och främst ska vi få fira Mia nästa helg. Det längtar jag efter. Därefter väntar midsommar – den enda högtiden jag verkligen gillar. Därefter drar jag till Portugal. Kommer hem lagom till Gefle borta.

Då jävlar.