Innevarande skuld: 0 kronor

”Innevarande skuld: 0 kronor.” Så står det nu när jag loggar in på Mina sidor på CSN.

4505 kronor betalde jag in till CSN i går när min kompis Jonas och jag var och åt äppelpaj på kaféet på Skrapan. Egentligen hade jag tänkt göra inbetalningen under mer ceremoniella former men insåg att, om detta tillfälle nu inte var ceremoniellt så var det ändå ett ypperligt tillfälle att göra en slutinbetalning på ett lån som legat någonstans kring en halv mille. Någon minut innan jag tog bussen in till Söder skrev en vän till mig i en chatt: ”Jag älskar din lycka över små saker!”. Och så är det. Jag blir lycklig över små saker; som att Jonas hade tid för en spontan lördagsfika, aka ceremoniellt tillfälle.

Som en vårsol sken jag när han kom tillbaka till fikabordet efter ett besök på muggen: ”Jag har just betalat av min sista skuld hos CSN!”. Spontanitetens mästare!

Jag gick inte gymnasiet. Livet var på tok för spännande för att jag skulle nöja mig med det. Men varför… Ska du verkligen inte gå…. Vad ska det bli av dig…. Jag började jobba istället. Krog, städ, kafé. Jag hade tusen jobb, egen lägenhet och levde loppan. Ett par år. Jag var relativt uträknad av många.

Det gick ett par år. Insåg att det kanske vore smart att ändå haffa gymnasiekompetens. Provade Komvux fyra gånger och gav frustrerat upp lika många. Korvstoppning. Utan värde. Utan mening. Utan kontext. Vem vill ens lära sig saker utan en kontext? Utan ett sammanhang.

I samma veva som de flesta runt mig hade gett upp tron på min kunskapsjakt blev jag tipsad om Folkhögskola. Inte för att jag trivdes med deras fokus på det sociala, vilket är en viktig del av Folkhögskolelivet, jag har aldrig varit en överdrivet social person. Men där fanns en pedagogik som satte ämnen i kontexter. Det gick bra för mig där. När jag skulle göra mitt examensarbete valde jag ämnet: ”Konflikten i forna Jugoslavien” och kallades in till min lärare som hävdade att ämnet var för komplext. ”Du kommer inte hinna ta dig till en analysdel, du hinner förmodligen inte ens sätta dig in i konflikten”, sas det.

Du kommer inte… du kan inte… du ska nog inte… du klarar inte

Säg det till en person vars driv är ändlöst. Säg det till en person vars vinnarskalle är större än Tysons fakkin näsa. Säg det till en person vars existensberättigande många gånger handlat om att bevisa att allt är möjligt, på ren och skär irritation ibland. Och hur solkiga än förutsättningarna sett ut.

Jag levererade min analys av konflikten i forna Jugoslavien och gick ut Folkhögskolan med högsta betyg i alla ämnen. Tack och hej.

Jag flyttade till Karlstad och läste ytterligare tre och ett halvt år. Åkte till Norge och jobbade från april till september varje sommar och gjorde sista tentorna på annan ort. Men ska du verkligen… tänk om du missar någon tenta… Klarar du verkligen…. Jag klarade såklart varenda jävla tenta oavsett vilken ort jag var på eftersom jag hade bestämt mig för att klara dem. När jag valde ämne till C-uppsatsen valde jag kort och tufft: ”Varumärkesuppbyggnad”. Ett väldigt omfattande ämne… Du borde välja något mer rimligt…. Ska du verkligen… Det gick utmärkt, trots att jag fick korta ner uppsatsen rejält för att den skulle passa in i de stela universitetsramarna. Jag fick alltså skära bort viktig information för att reglerna var såna. Tog examen i Media- och Kommunikation, åkte till Cornwall och pluggade radioproduktion också. Tack och hej.

Sju års studier på ren ilska och med Tysons fakkin näsa.

Att tala med människor om hinder är det sämsta draget. Att däremot tala med människor om möjligheter är livet. I dag talar de flesta människor i min närhet om möjligheter, både jobbmässigt och privat. Jag är väldigt glad för det. I dag har också jag det fantastiska uppdraget att utifrån mina erfarenheter och min kompetens guida och utveckla människor i mitt jobb. Få dem att våga. Hjälpa dem att utvecklas. Stärka deras tro på sina förmågor. Få dom att förstå att det är fullt möjligt att de kan flytta Kilimanjaro, 5895 meter över havet. Om de bara bestämmer sig.

Allt handlar om att bestämma sig. Allt handlar om att inte låta andra människor bestämma åt en.

Hejdå CSN. I går bestämde jag mig för att skicka er i graven. Tack för att ni gav mig möjligheten att bevisa för mig själv att jag är min egen vinnare.

 

Ca 1.5 miljoner personer har svenska studielån. Genomsnittlig CSN-skuld är ungefär 136 400 kronor. Totalt är vi låntagare skyldiga drygt 213 miljarder kronor. That´s a lot of money.

öra